
Äntligen fick jag sova lite... Vaknade ändå med klump i magen. Vet att jag har drömt i natt, men jag vet att det är bra att drömma. Idag ska vi samlas, alla ska samlas. Vi ska minnas och ta hand om varandra. Ser fram emot idag, men det känns tungt samtidigt. Blir så påtagligt att en person fattas...
Lilla vännen, å vad det berör att läsa om dina och dina vänners tragiska, men också kärleksfulla upplevelser de senaste dygnen. Mina tankar går till er och jag hoppas att ni alla kan på något sätt finna ro. Många kramar från Jessica
SvaraRadera