Sagostund igår...
Mitt i det tunga och svåra finns en speciell liten som hjälper mig mer än vad ord kan beskriva. Din villkorslösa kärlek, dina långa kramar, många pussar, leenden och skratt fyller mig med värme och energi. Din närhet gör mig lugn. Du är så liten, men det du är för mig precis just nu är oerhört stort. Helt ovärderligt!
Att få krama dig när tårarna rinner och smärtan nästan kväver betyder allt. Igår kröp du upp i min famn och ville vara nära. Det var som att du förstod. Du gosade in dig och ville hålla i handen. Jag blev så trött och behövde dra mig undan en stund. Då kom du och ville läsa saga....och jag läste för dig. Så befriande! På kvällen när jag skulle natta dig var det jag som somnade...du väckte mig med pussar och skratt.
Lilla underbara, tack för att du finns...faster älskar dig så oerhört mycket!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar