Allt som nu hänt i Afghanistan skakar verkligen om en och saknaden blir så oerhört påtaglig. Tror att vi alla känner så - det går liksom inte att undvika. Jag försöker hålla fast vid fina minnen. Ett av de allra vackraste minnena var vår väns närvaro på min brors bröllop i julas. Dagen efter brölloppet var sista gången vi sågs. Han var så stolt, berättade om sitt arbete och visade foton från Afghanistan. Jag slogs av att detta land egentligen är så vackert med storslagen natur. Vi gav varandra en lång hejdå kram - en sån där varm och go kram som vår vän alltid, alltid gav....
Vår vän skulle nu ha fyllt 32 år.
Fina vän på min brors bröllop ♥
Kram på dig!
SvaraRaderaÅhh, den där bilden har inte jag. Jag måste få gå igenom de du har så att jag kan få kopior... Kram S
SvaraRaderaDet är klart du ska få det S.... Kramar till dig!
SvaraRadera