Ikväll var det med en tår i ögat som jag gav en lång hejdå-kram till min fina vän som flyttar utomlands ett tag. Vi hade en jättemysig middag på Koh phangan, men det kändes lite sorgligt samtidigt. Aldrig varit min grej det här med avsked. Jag beundrar verkligen min vän för hennes mod. Hon flyttar nu till ett (varmt) land långt borta, helt ensam för att jobba med ett jätteintressant och spännande projekt. Hur coolt är inte det!
Så glad för din skull vännen, men åh vad jag kommer sakna dig ♥
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar